Var tredje person över 65 år råkar ut för en fallolycka, dvs trillar omkull och skadar sig på något sätt. Värst är det för kvinnor, som i större utsträckning än män drabbas av benskörhet - men också för att kvinnor lever längre.
En sak är att fallolyckorna kostar pengar, inte minst sjukhusvården i anslutning till dem. Men en annan sak är att risken för fall skapar rädsla, och gör att många väljer att leva ett stillasittande liv. Isolering, sämre prestationsförmåga och ett snabbare åldrande blir konsekvenser av det.
Det här är kanske inte så roligt att höra om, inte om du känner dig pigg och alert, men det är som det är och frågan är väl snarare om vi kan göra något åt det. Om vi på något sätt kan förhindra fallolyckor.
För jo, det kan vi. Merparten av fallolyckorna sker nämligen hemma hos människor - sladdar, hala golv och löst liggande mattor är ofta anledningen, dvs sådant som faktiskt går att åtgärda. Om man vet att det behöver åtgärdas. Här som så ofta handlar det om kunskap, om att få veta hur det ligger till. Att hitta bra sätt att informera om det här, är en kommunal uppgift tycker jag.
Om någon tycker att jag lägger för mycket och för stort ansvar på kommunerna, vill jag bara säga att här finns massor av pengar att spara för dem. Förebyggande arbete när det är som bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar