I kommunfullmätige sitter 51 folkvalda politiker och i där ska de stora politiska diskussionerna föras, det är tanken. Där ska också besluten klubbas.
Men eftersom besluten i princip redan är fattade när en frågan kommer till fullmäktige, blir fullmäktige inget annat än ett ställe där de politiska partierna talar om vad de tycker, det blir alltså ingen politisk diskussion, inget samtal, ingen dialog. Vi vet redan vad vi tycker när vi kommer dit.
När jag säger att besluten redan är fattade så är det självfallet bara rent principiellt, det är kommunfullmäktiges ledamöter som fattar besluten, vad jag menar är att alla redan har bestämt sig för vad de ska tycka. Och har man gjort det spelar det ju ingen roll vad andra säger, hur kloka argumenten än är. Vi borde kanske vända på det. När en fråga väcks skulle vi kunna börja med att diskutera med varandra i fullmäktige. Därefter kan vi ta argumenten med oss till våra politiska partier, prata vidare och sedan ta frågan till kommunstyrelsen och bestämma oss för vad kommunstyrelsen tycker i frågan. Nu gör vi alltså tvärt om och därför blir kommunfullmäktiges sammanträden rätt så ointressanta tillställningar.
Jag är i grunden borgerlig, mycket borgerlig tom i vissa frågor. Jag tror på en fri marknad, jag tycker att arbete ska löna sig, jag tycker att vi alla har skyldigheter och inte bara rättigheter, jag tycker inte att vi ska höja skatten osv osv. Men det betyder ju inte att jag inte tycker att oppositionen i Lerum har kloka synpunkter att komma med i vissa frågor. Synpunkter som jag gärna skulle ha vilja ha till mig innan jag bestämmer mig för var jag står i en viss fråga. Personligen har jag inga som helst problem med att säga att en socialdemokrat eller en miljlöpartist har något bättre att förslå än jag själv.
Politikers viktigast uppgift måste väl ändå vara att fatta så kloka beslut som möjligt och för att kunna göra det krävs ödmjukhet, prestigelöshet och en vilja att lyssna. Och en beslutsprocess som stödjer just det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar