Låsta dörrar i demensvården?

För ungefär femton år sedan började jag arbeta som enhetschef i äldreomsorgen. Jag hade ingen erfarenhet av att arbeta i äldreomsorgen och heller ingen vårdutbildning, utan jag rekryterades för att arbetsgivaren tyckte att det behövdes lite annan kompetens i verksamheten. (Vilket fö var bra tänkt, och det blev också bra.)

En av de första dagarna på jobbet träffade jag i dörren till en av avdelningarna en äldre dam. Vi småpratade en stund och sedan hjälpte jag henne med låset på dörren, hon hade lite problem med det och fick inte riktigt upp dörren. Så sa vi hejdå, hon gick sin väg och jag fortsatte in på avdelningen.

Jodå, efter en stund visade det sig att en av dem som bodde på avdelningen var försvunnen och personalen började småspringandes leta efter henne. Och jodå, visst var det damen jag hjälpt med låset de letade efter. Den fö mycket dementa damen. Det rasslade rätt så snabbt till i huvudet på mig och jag gav mig iväg ut för att leta även jag. Hon hade inte hunnit så långt utan stod förvirrad och alldeles stilla på en parkeringsplats bara hundratalet meter bort.

Jag tänkte på den där damen idag under kommunstyrelsens möte. Vård- och omsorgschefen berättade nämligen om de oanmälda besök som Socialstyrelsen gjort på två av Lerums kommuns äldreboenden. Den kritik, förvisso mild sådan, vi fått handlade i princip om det där med låsta dörrar på demensavdelningar - och det är något vi måste tänka till om. Något som man på de flesta äldreboenden runt om i landet behöver tänka till om - för det är ingen lätt fråga. Å ena sidan är det integritetskränkande att människor, som frivilligt bor på ett äldreboende, inte kan ta sig ut och in som de vill. Å andra sidan kan det vara direkt farligt om dementa personer kan göra just det, ta sig ut som de vill. Socialstyrelsen gör helt rätt i att lyfta frågan på bred front och deras poäng tror jag är precis den, att lyfta frågan, och göra det i relation till personalbemanningen. För det är också en fråga de ställer. Låser vi dörrarna för att personalen inte hinner ha koll på dem som bor där, dvs handlar det om personalbrist.

Men nej, det tror jag faktiskt inte att det gör. För även om det skulle finnas en dubbelt så stor personalstyrka på plats, skulle det ändå finnas en möjlighet för människor att smita ut genom olåsta dörrar. Sedan kan man fråga sig om det vore en katastrof, och det är väl snarare det som är den relevanta frågan. Tycker vi att det är ok att snurriga människor med en demenssjukdom ger sig ut på egen hand? Är svaret ja, behöver vi inga låsta dörrar. Är svaret nej, måste vi antagligen hålla dörrarna låsta, oavsett hur personalbemanningen ser ut.