I det gamla posthuset på torget i Gråbo håller Pingsförsamlingen på och bygger om. Där ska bli en kyrka och en samlingsplats. Och där har jag varit nu på förmiddagen och hälsat på. För att prata med dem om hur vi alla kan bidra till att Gråbo utvecklas till ett samhället där människor trivs och känner sig delaktiga. Från politiskt håll har vi en tanke om "det hållbara samhället", Sveriges första hållbara tätort. Men som pingstpastorn sa "allt det där kommer uppifrån, hur gör vi för att människor i Gråbo ska känna att det är deras tanke och deras vision?".
 |
| Abraham Sahu och jag |
På mötet fick jag en möjlighet att prata med Abraham Sahu, som är pastor i New Delhi och lägger sin kraft på att försöka involvera de fyra miljoner människor som bor i stadsdelen där han arbetar i att känna att stadsdelen är deras, och att det är "My India". Regelbundet ställer han sig frågan "Who will miss us?", vem skulle sakna oss om vi inte fanns här, dvs vem skulle sakna Abraham Sahu och hans medhjälpare om de försvann.
Det är för dem jag arbetar, säger han.
.JPG) |
| Anteckning på en servett |
Lerums kommun, dvs politiker i Lerums kommun, bjuder då och då in till något vi kalla för medborgardialoger. Ja, det låter lite krystat, det kan jag hålla med om, men tanken är god. Tanken är att vi politiker ska få till oss hur människor själva vill ha det, till exempel i Gråbo och till exempel när det gäller skolorna i Gråbo. Fast de där medborgardialogerna är inte särskilt välbesökta. Och även om det är roligt att de som faktiskt kommer och är med och berättar vad de tycker, är det svårt som politiker att veta hur representativa åsikterna är. Är det många Gråbobor som tycker som just de här Gråboborna, hur stark och utbredd är den här åsikten i Gråbo?
Jag tänker så här, att om ni som bor i Gråbo inte tycker att det låter särskilt upphetsande med den här typen av sammankomster - medborgardialoger - då borde vi hitta andra kanaler för att kommunicera. Det där om att politiker inte vill höra eller veta vad människor tycker, det är nämligen inte sant. Så har ni förslag på kommunikationskanaler eller mötesplatser eller vad det nu kan vara, får ni gärna höra av er. Skriv i kommentatorsfältet eller skicka ett mejl
lill@minsektor.se. Vi hörs!
.JPG)
3 kommentarer:
Eftersom jag själv har varit kommunpolitiker känner jag igen problemet med att det är svårt att få kommuninvånare att engagera sig. Folk är inte dumma och det är nog så enkelt att folk inte vill engagera sig utan tycker att det är bra som det är. När någon fråga är tillräckligt intressant brukar det vara så att folk hör av sig. Lycka till...
Jo, jag håller med dig - är något bara tillräckligt intressant, så visst finns det motivation och engagemang. Men jag tror också att man kan uppmuntra till engagemang, åtminstone vill jag tro att det är så. Och åtminstone kan man väl använda sig av kanaler som underlättar tänker jag. Att bjuda in människor till ett möte en kväll är att fråga efter rätt mycket. Möjligen kan det kännas lättare att få säga vad man tycker genom att skriva en rad på nätet eller svara på ett sms. Jag och andra får helt enkelt pröva oss fram. Men har du goda idéer får du gärna berätta.
varje gång jag åker förbi dagiset i Olstorp blir jag förbannad för jag kan tänka mig vad ett sånt dagis kostar. mina barn är vuxna men de har alldrig gått något sånt skrytbygge. det är slöseri med pengar!!!!
Skicka en kommentar