Jag är i Örebro på konferens. Tillsammans med åttahundra andra folkpartister från hela landet ska jag i helgen förbereda mig inför kommande valkampanjer och val. Inte minst tänker jag hämta (och förhoppningsvis sprida) kraft och inspiration. Och det var när jag tänkte på det, det här med att sprida positiv kraft och hur sådan sprids, som jag kom och tänka på vad jag hörde igår när jag var på Äldremässan i Jönköping. Då var det nämligen en kvinna som sa, att när man arbetar med demenssjuka människor då måste man le. Hon sa faktiskt så, att man måste le. För om man som personal har ett allvarligt ansiktsuttryck tror en person med en demenssjukdom att man är arg. Inte bara att man är arg, utan dessutom att man är arg på henne eller honom.
Det är ett gott råd, som i det lilla kan göra äldreomsorgen ännu bättre. Utan att det kostar något. (Att man ler behöver inte betyda att man som personal går omkring och tycker att allting är underbart, det betyder bara att man tar sin uppgift på allvar. Det finns andra yrken, främst inom serviceområdet, där leendet är ett krav. Kanske borde det vara det även i äldreomsorgen.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar