Dela på notan

Följande historia finns i lite olika utföranden, men här kommer varianten om de tio personerna som äter middag på restaurang och som bestämmer sig för att dela på notan utifrån samma princip som vårt skattesystem är utformat. Jag upprörs inte, jag tycker bara att historien är rolig.

Tänk dig att tio personer går ut och äter tillsammans en gång i veckan. Notan för de tio hamnar på 1000 kronor. Om de delade upp nota på ungefär samma sätt som vi betalar skatter skulle det bli ungefär så här:

De första fyra - de fattigaste - skulle inte betala någonting alls; den femte skulle betala 10 kronor; den sjätte skulle betala 30 kronor; den sjunde 70 kronor, den åttonde 120 kronor och den nionde 180 kronor. Den tionde personen - den rikaste - skulle betala 590 kr.

De bestämde sig för att betala notan på detta viset.

De tio åt middag på restaurangen på detta viset varje vecka och kände sig nöjda med uppgörelsen - tills en dag då restaurangägaren gav dem rabatt. "Eftersom ni är så bra kunder" sa hon, "ger jag er 200 kronor rabatt på era middagar". Middag för tio skulle då bara kosta 800 kronor.

Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatt. Så de första fyra påverkades inte, de fick fortfarande äta gratis. Men hur skulle de andra sex göra - de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kronor så att alla skulle få sin beskärda del?
De sex personerna insåg att 200 kronor delat med sex blir 33,33 kronor. Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota ungfär med ett jämt belopp och hon satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala. Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala 20 kronor, den sjunde 50 kronor, den åttonde 90 kronor och den nionde 120 kronor, vilket lämnade den tionde personen med 520 kronor istället för tidigare 590 kronor.
Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis.

Men plötsligt utanför restaurangen började personerna jämföra vad de hade sparat.
"Jag tjänade bara en tia av 200 kronor", började den sjätte personen.
Han pekade på den tionde: "men han tjänade 70!" "Precis", sa den femte personen. "Jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!"
"Det är sant!" skrek den sjunde personen. "varför ska han få 70 kronor tillbaka när jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!"

"Vänta ett tag" skrek de fyra unisont. "Vi fick ju ingenting alls! De här systemet utnyttjar de fattiga!" De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk.

Nästa kväll kom inte han till middagen, så de nio andra satte sig ner och åt utan honom.
När notan kom in, upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kronor.