"Om du är intresserad av mat och vet hur man tillagar den, kan du äta fantastiskt god mat även om du har ont om pengar". Så brukade min mamma säga när jag fortfarande bodde hemma hos mina föräldrar och så brukade hon tillägga något i stil med "dyr mat är inte nödvändigtvis godare än billig mat". På den tiden reflekterade jag knappast över mammas klokskap, men som vuxen har jag funderat en del över det. Inte nödvändigtvis i samband med mat, snarare i arbetslivet och i politikerlivet. För det mamma sa gäller även i andra sammanhang. Mer pengar betyder inte att något blir bättre. (Vill det sig illa kan något tom bli sämre.)
Det här satt jag och tänkte en hel del på under den budgetdebatt vi haft i dag i kommunfullmäktige i Lerum. För på ena sidan har vi de röd-gröna, som hela tiden, oavsett vad det gäller, menar att de kommunala verksamheterna behöver mer pengar för att höja kvaliteten. Och på andra sidan har vi Allianspartierna, och därmed jag själv, som ihärdigt säger att det primära är inte mer pengar utan istället vad man gör med de pengar som finns. Rätt saker ska göras rätt, det finns t ex inget samband mellan å ena sidan hur mycket pengar en kommun lägger på varje elev i skolan och å andra sidan elevernas skolresultat.
Själv pratade jag om äldreboendet Bedahemmet i Kungsbacka som fått Kungsbacka kommuns Leva-livet-pris för att de är så bra på just äldreomsorg. På Bedahemmet får brukarna hemlagad mat, de får hjälp med att komma ut varje dag, de blir helt enkelt bemötta på ett annat sätt än brukarna på andra äldreboenden i Kungsbacka kommun blir. Bättre kvalitet med andra ord - och inte för att omsorgen på Bedahemmet kostar mer pengar än på andra boenden, utan av andra skäl. Rätt saker görs rätt.
Det var därför jag funderade på mamma och hennes mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar