Ibland räcker det inte med operfekt

I den bästa av världar gör vi människor på bästa sätt. Vi fostrar våra barn på ett klokt sätt. Serverar näringsriktig mat och finns till hands. Uppmuntrar kreativitet men är ändå tydliga med gränser. Mycket kärlek men ändå lite krav - för att ställa krav är att bry sig. Lämnar vi familjelivet och ger oss ut i samhället gör vi på samma sätt. Vi organiserar både skola, äldreomsorg, kriminalvård och allt vad det är på bästa sätt. Helt utifrån de resultat som forskning och erfarenhet har gett oss. För varför göra på annat sätt?

Ja det är just det. Varför gör vi på annat sätt? För det gör vi ju (och jag hoppas det framgick att jag var ironisk när jag skrev det där om att vi alltid gör på bästa sätt). Vi gör inte alls på bästa sätt. Det är som att vi inte orkar hela vägen. Eller inte vill. För att det kommer annat i vägen. För att vi inte mäktar med den förändring som krävs. Oavsett om det är en stor verksamhet och därmed en stor organisationskultur som ska förändras, eller om det bara handlar om att jag själv måste förändra mitt beteende en smula. För det mesta är det är ok att det är så - operfekt- tycker jag. Vi är människor, inte robotar, och på det stora hela brukar det bli bra i alla fall.

Men så finns det tillfällen när det inte räcker med operfekt, när vi måste orka och göra de förändringar som krävs. Just för att vi är människor. Jag tänker t ex på de barn och ungdomar som inte har föräldrar som tar hand om dem, och där samhället som yttersta åtgärd omhändertar barnen och placerar i familjehem eller på någon annan institution. I Sverige är över 17000 barn och ungdomar omhändertagna av socialtjänsten. Det är många barn och det är definitivt barn som inte behöver mer operfekt i sina liv, utan där vi från samhällets sida faktiskt måste skärpa till oss och göra det som krävs. Till att börja med kan vi se till att:

• alla barn har en särskild utsedd socialsekreterare, dvs en särskild kontaktperson att vända sig till i alla lägen
• alla placerade barn får besök av sin socialsekreterare minst en gång i kvartlet
• utbildning är obligatoriskt för alla familjehem som kommunen anlitar
• kommunen ser till att alla familjehem får handledning och stöd
• kommunen har tydliga rutiner för att förebygga och hantera missförhållanden i familjehem eller på institutioner
• barnen känner till vilka rättigheter de har
• kommunen följer upp hur det går för barnen i skolan och ser till att det finns extrastöd om det behövs
• kommunen samverkar med hälso- och sjukvården och följer upp barnens hälsa

Det här kan vi börja med. Det kan vi faktiskt. Det finns ingen ursäkt för att inte göra det.
Läs gärna mer på Folkpartiets hemsida>>